Kriskunskap på arbetsplatsen

Kunskap om krisberedskap, kriskommunikation, krisreaktioner och insatser är en förutsättning för en välfungerande krishantering. Vi stöter ofta på ansvariga på olika arbetsplatser som har ganska bestämda åsikter om exempelvis vilka insatser som bör göras och när. Inte sällan är sådana åsikter löst grundade på egna uppfattningar snarare än på forskningsgenererad kunskap, så kallad evidens.

Vad är kriskunskap?

Områdena kriskunskap, krispsykologi och psykotraumatologi behandlar kunskap om såväl människors krisreaktioner inför, under och efter en starkt stressfylld situation, exempelvis en hotfull eller farlig situation, som om vilka insatser som är verkningsfulla och när i tid dessa gör mest nytta. Det senare handlar alltså om krishanteringens olika faser. Till det bredare området kriskunskap hör också kunskap om hur krisberedskap bäst organiseras utifrån de behov som finns.

Hur bygger vi upp vår kriskunskap på arbetsplatsen?

För att förstå dessa behov behövs ofta någon form av riskinventering, något som ofta finns tillgängligt då det görs som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kriskunskap går knappast att inhämta när något allvarligt inträffat och organisationen står mitt i krisen.

Kriskunskap på arbetsplatsen genom krisutbildning

För att kunna bygga en ändamålsenlig krisorganisation och genomföra väl avvägda och verkningsfulla insatser efter en krishändelse måste kriskunskapen redan finnas på plats. Detta kan uppnås genom krisutbildningar för nyckelpersoner i organisationen och krisövningar med ansvariga. Utmaningen är dock att säkerställa att detta inte blir en engångsinsats, utan något som hålls levande i organisationen.

För psykologer, psykoterapeuter och andra som i sitt arbete möter krisdrabbade människor krävs dessutom kunskaper om bedömning och diagnostik samt kunskaper om lämpliga behandlingar för olika tillstånd.

Var finns kunskapen?

På många håll i världen finns nationella kunskapscentra, myndigheter och organisationer som har till uppgift att sammanställa resultat från krisforskning för att skapa och uppdatera bilden av aktuellt kunskapsläge för olika åkommor, besvär och behandlingar. Så även kris och trauma. Utifrån dessa sammanställningar utfärdas sedan rekommendationer och riktlinjer för evidensbaserad behandling.

Vi har delat med oss av våra kunskaper och erfarenheter av 15 års arbete med krishantering i boken Krishantering i arbetslivet som utkommit i en andra uppdaterad och reviderad upplaga i mars 2016.

Svenska och internationella kunskapscentra

Både i Sverige och utomlands finns en rad myndigheter och organisationer som bevakar vetenskap och forskning inom kris- och traumaområdet. BrolinWestrell är medlem i flera av dessa och bevakar hela tiden ny forskning inom området. Exempel på sådana organisationer:

• Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri (KcKP)
  Socialstyrelsens organ för kris- och traumakunskap. Läs mer om riktlinjer och rekommendationer här.
• Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU)
  Utfärdar bland annat behandlingsrekommendationer baserade på tillgänglig evidens. Läs om SBUs rekommendationer här.
• Svenska Psykotraumaföreningen (SPTF)
  Organisation för behandlare, i syfte att underlätta kunskapsförmedling och fortbildning
• The European Network for Traumatic Stress (TENTS)
  EU-finansierad organisation för att sammanställa kunskap om kris- och katastrofhantering. Ladda ner TENTS riktlinjer för krishantering.
• The European Society for Traumatic Stress Studies (ESTSS)
  Europeisk förening för kunskapsinsamling och -utbyte
• National Institute for health and Care Excellence (NICE)
  Storbritanniens motsvarighet tll SBU i Sverige. Läs NICEs riktlinjer för PTSD-behandling här.
• The International Society for Traumatic Stress Studies (ISTSS)
  Internationell förening för kunskapsinsamling, kunskapsförmedling och rekommendationer. Läs ISTSSs rekommendationer för PTSD-behandling här.
• American Psychiatric Association (APA)
  En amerikansk förening som bl.a. publicerar diagnosmanualen DSM och behandlingsrekommendationer. APAs rekommendationer om PTSD finns här.
• The Cochrane Collaboration
  En ideell forskardriven organisation vars syfte är att tillhandahålla aktuell och uppdaterad information kring effekterna av olika vårdinsatser. Består av över 11 500 frivilliga i fler än 90 länder. Cochrane-rapporten om debriefing finns här.
• World Health Organization (WHO)
  Världshälsoorganisationen. Ett FN-organ som bl.a. publicerar diagnosmanualer och behandlingsrekommendationer. Läs mer om WHOs behandlingsrekommendationer här.
• National Center for PTSD
  Amerikansk organisation under U.S. Department of Veteran Affairs, som bedriver forskning och utbildning om PTSD.