Krishantering

Kamratstöd och stödgrupper i arbetslivet

Kamratstödsverksamhet är relativt vanligt förekommande inom arbetslivet, speciellt inom högriskverksamheter. Det finns forskningsstöd för att åtgärder som syftar till att säkerställa och öka det sociala stödet kan förbättra individers förmåga att hantera potentiellt traumatiska upplevelser.

Stödgrupper och kamratstödjare – lättillgängligt stöd på arbetsplatsen

En arbetsgivare kan ha flera skäl till att utbilda och organisera stödgrupper och kamratstödjare. Arbetsgivare är skyldiga att ha beredskap för krisstöd. Organiserat kamratstöd i form av en stödgrupp kan vara ett sätt att delvis tillgodose detta lagkrav. Att tillhandahålla kamratstödjare kan också vara ett sätt för en arbetsgivare att visa omsorg om medarbetarna.

Socialt stöd är också en av de viktigaste skyddsfaktorerna för återhämtning efter allvarliga händelser. Med en stödgrupp eller liknande skapas en organisation och rutin för att säkerställa tillgängligheten av socialt stöd. Chefer, arbetsledare och liknande kan i och för sig också stå för stödet, men det finns fördelar med kamratstöd jämfört med stöd från såväl chefer som vårdpersonal.

Fördelar med kamratstöd och stödgrupper på arbetsplatsen

  • Det upplevs mindre stigmatiserande att anförtro sig åt en lekman än vårdpersonal.
  • Det kan vara mindre tidskrävande att prata med en kollega än med till exempel företagshälsovården.
  • Det upplevs enklare att prata med en kollega som man kan identifiera sig med och som har egen erfarenhet av arbetet.
  • Det upplevs mindre riskabelt att anförtro sig åt en kollega som inte har inflytande över ens lönesättning och arbetsuppgifter.
  • En kollega som kan verksamheten kan hjälpa till på ett handgripligt sätt med arbetsuppgifter som behöver slutföras, till exempel flytta på ett tåg, avsluta en transaktion, stänga ner IT-system, etcetera.
Forskningen säger också att om stödet upplevs som lättillgängligt minskar hjälpsökandet, det praktiskt taget halveras, jämfört med om det känns krångligt att aktivera stödet. Därför är ett tydligt erbjudande om stöd oftast den viktigaste insatsen, och det är viktigare att titta på vilket stöd som erbjudits än på vilket stöd som faktiskt utnyttjats.

Internationell konsensus om kamratstöd och stödgrupper

I en stor undersökning har ett 90-tal experter runt om i världen tillfrågats om olika aspekter av kamratstöd och stödgrupper, vad som är viktigt att beakta när kamratstödsorganisationer ska utformas, vad som fungerar eller inte fungerar. Sammanställningen av denna undersökning har visat att det finns konsensus kring ett antal punkter:

  • Kamratstödets mål och syfte
    • Ska erbjuda ett empatiskt lyssnande
    • Ska ha en låg nivå av psykologiska interventioner
    • Ett syfte bör vara att identifiera högriskindivider
    • Bör underlätta för individer att få professionell hjälp
  • Urvalet av kamratstödjare
    • Kamratstödjare bör ingå i målgruppen för kamratstödet då det innebär att de är organisatorisk jämbördiga med målgruppen. Chefer bör med andra ord inte vara kamratstödjare
    • Bör ha erfarenhet av det arbete som bedrivs i målgruppen eftersom det innebär att de är insatta i arbetsvillkoren och därmed har lättare att förstå exempelvis vilket praktiskt stöd som behövs
    • Bör vara en person som kollegor respekterar och har förtroende för
    • Urval av kamratstödjare bör ske med en process som inkluderar intervju som syftar till att kartlägga erfarenheter, kunskaper, motivation och annat som påverkar lämpligheten som kamratstödjare för att sålla bort exempelvis sådana personer som har egna obearbetade trauman
  • Kamratstödjarnas utbildning
    • Introduktionsutbildning som inkluderar samtalsmetodik
    • Utbildningen bör avslutas med en kunskapskontroll som ska vara godkänd före stöduppdrag
    • Krav på regelbunden fortbildning, handledning, utvärdering och ackreditering
  • Samarbetet med professionella vårdgivare
    • Professionella vårdgivare bör medverka i fortbildning och handledning
    • Professionella vårdgivare bör vara kliniskt ansvariga för kamratstödet
  • Kamratstödjarrollen
    • Kamratstöd bör ses som en del av arbetsmiljöarbetet och bör inte begränsas till högriskincidenter
    • Klientkontakterna ska vara kortvariga, och vid behov av längre stöd ska hänvisning ske till professionella vårdgivare
    • Kamratstödssamtal ska vara konfidentiella
  • Tillgången på kamratstödjare
    • Kamratstöd ska erbjudas alla efter allvarliga händelser
    • Utnyttjande av kamratstöd bör vara frivilligt
    • Vid mindre allvarliga händelser bör medarbetare själva kunna välja stödperson
  • Kamratstödjarnas eget stöd
    • Kamratstödjare bör inte vara tillgängliga 24 timmar per dygn
    • Kamratstödjarna ska enkelt och utan ifrågasättande kunna få egna samtal hos psykolog
    • Kamratstödjarna ska enkelt kunna få specialistråd från kliniker
    • Kamratstödjarna ska erbjudas och delta i regelbunden handledning
  • Utvärdering av kamratstödet
    • Kamratstödsverksamheten bör utvärderas mot fastställda mål
    • Utvärdering bör göras av oberoende extern part
    • Utvärderingen bör vara både kvantitativ och kvalitativ

Vi hjälper dig med krishantering

Välkommen att kontakta oss för att diskutera hur vi kan hjälpa din arbetsplats med krishantering.