Krishantering

Debriefing är en starkt ifrågasatt insats vid kris på arbetsplatsen

Debriefing är ett begrepp som ofta används synonymt med någon form av gruppsamtal efter en påfrestande händelse. Denna användning av begreppet orsakar oklarheter och begreppsförvirring. Psykologisk debriefing har tidigare varit en vanlig form av krisinsats men som har visat sig så riskabel att den i dag klassats som en potentiellt skadlig behandling. Trots att flera av BrolinWestrells medarbetare har utbildning i debriefing arbetar vi inte längre med denna metodik. Vi arbetar i stället med modern krishantering, där insatserna fyller olika syften vid olika tidpunkter under krishanteringen. Sammanfattningsvis syftar de tidiga insatserna till att stabilisera och lugna, varefter bedömning görs av eventuella behandlingsbehov, och slutligen genomförs behandling för de som har behov av detta. Läs mer om hur BrolinWestrell arbetar med krishantering här.

Critical Incident Stress Debriefing

Debriefing är en hårt strukturerad metod för gruppsamtal efter en allvarlig händelse. Under ett debriefingsamtal kartläggs såväl händelseförloppet som vad var och en har upplevt, tänkt och känt under hela händelseförloppet. Debriefing introducerades i början av 1980-talet av Jeffrey Mitchell i USA och fick stor genomslagskraft. Den korrekta benämningen är egentligen Critical Incident Stress Debriefing (CISD), som är en del av krishanteringsmetoden Critical Incident Stress Management (CISM). Då antogs behandlingen kunna förebygga och mildra traumatisk stress, men också underlätta och accelerera återhämtningsprocessen.

Debriefing – en metod som kan skada

Debriefingmetoden nära nog dominerade krishanteringen under 1980- och 1990-talet. Under slutet av förra seklet och början av detta började dock metoden alltmer ifrågasättas och granskas. Idag råder stor enighet om att metoden inte bör användas för personer som oväntat drabbats av en krishändelse, då debriefing betraktas som en potentiellt skadlig behandling. Med detta menas att de flesta personer sannolikt inte tar skada av en debriefing, men för en mindre andel av de drabbade är det en för kraftfull och känslomässigt upprörande insats som, speciellt när den sätts in tidigt efter en händelse, riskerar att störa eller hämma den naturliga återhämtningen. Somliga kommer med andra ord att riskera att bli traumatiserade av den insats som syftar till att hjälpa.

Debriefing saknar forskningsstöd

Även för personer som är förberedda på påfrestningar, till exempel räddningstjänst eller poliser, yrkeskategorier som metoden ursprungligen utvecklades för, är användandet av debriefing starkt ifrågasatt. Dessa personer riskerar sannolikt inte att bli traumatiserade av debriefing, men det finns inte heller något forskningsstöd för att metoden minskar risken för yrkesrelaterad traumatisk stress. Den blir därmed en överflödig insats som kostar tid och resurser. Det finns också en risk att man genom att ha gjort en insats, missar uppföljningar som skulle kunna identifiera personer som är i riskzonen för att utveckla stressrelaterade besvär och därför kan vara i behov av behandling.

Idag finns strategier för att stötta personer som upplevt traumatiska händelser, både väntade och oväntade, som är väl underbyggda med forskning. Dessa strategier är mer återhållsamma, mindre riskabla och dessutom mindre resurskrävande än debriefing.

Sammanfattning av kritiken mot debriefing:

  • Det är en metod framtagen för befintliga grupper av insatspersonal som inte bör användas för grupper av personer som denna beskrivning inte stämmer för
  • Metoden bygger på att arbetsgruppen är förberedda på ett uppdrag – att de fått en briefing. Den bör inte användas för sådana som var oförberedda på påfrestningar
  • Metoden bygger på att påfrestningarna skett inom ramen för ett yrkesuppdrag. Det finns alltså en vardag att återvända till. Det är därför en olämplig metod där vardagen eller privatlivet är påverkat av händelsen
  • Det är en gruppbehandling som aldrig ska användas för individer
  • Metoden är inte kostnadseffektiv eftersom den omfattar alla, oavsett behov. Detta innebär en överbehandling av cirka 70-80% av de drabbade
  • Debriefing är oftast en engångsinsats. Då ingen uppföljning görs kan inte heller någon bedömning av återhämtningen göras
  • Debriefing är en alltför kraftfull som, speciellt om den sätts in för tidigt, riskerar att störa den naturliga återhämtningen
  • Det saknas bevis för att metoden förebygger yrkesrelaterad traumatisk stress
  • Det finns en risk att vissa personer kan bli mer traumatiserade av debriefingen än av själva händelsen

Vi hjälper dig med krishantering

Välkommen att kontakta oss för att diskutera hur vi kan hjälpa din arbetsplats med krishantering.