HomeKrishantering i företag och organisationerArbetsmiljöverkets föreskrifter

Arbetsmiljöverket är en myndighet som har regeringens och riksdagens uppdrag att se till att lagar om arbetsmiljö- och arbetstider följs av företag och organisationer. Enligt Arbetsmiljölagen har alla anställda i Sverige har rätt till en bra arbetsmiljö och det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön på jobbet. Arbetsmiljöverket tar fram föreskrifter för att förtydliga Arbetsmiljölagen. För området krishantering är det främst två sådana föreskrifter som gäller.

AFS 1999:7 Om första hjälpen och krisstöd

Arbetsmiljöverkets författningssamling är en samling föreskrifter som förtydligar Arbetsmiljölagen. AFS 1999:7 om första hjälpen och krisstöd beskriver vad en arbetsgivare är skyldig att beakta när det gäller just dessa områden, dvs. det fysiska och psykiska omhändertagandet efter någon form av allvarlig händelse, olycka eller liknande.

I 5 § skriver man: ”På varje arbetsställe skall finnas den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker.” Vad det betyder är att alla arbetsgivare måste göra en inventering av vilka risker, både mer sannolika och mer osannolika, som finns i verksamheten. Utifrån denna görs sedan en bedömning av vilken krisberedskap som behövs.

I 7 § skriver man vidare: ”Chefer och arbetsledande personal skall ha tillräckliga kunskaper om krisstöd för att kunna planera och ordna detta på ett lämpligt sätt.” Det är inte ovanligt att sådan kunskap saknas i organisationen, men det är inte heller ovanligt att ansvariga har mer eller mindre löst grundade uppfattningar och åsikter om hur krisstöd ska organiseras, vilka insatser som är lämpliga, osv., utan att dessa uppfattningar är förankrade i aktuell forskning. Om sådana kunskaper saknas kan det vara en god idé att ta hjälp utifrån både för att höja kunskapsnivån och för att få hjälp med att bedöma hur krisstöd bäst organiseras i den aktuella organisationen.

Formuleringen ”Ett gott omhändertagande i den akuta situationen är av stor betydelse för att mildra stressreaktioner och förebygga framtida sjukdomstillstånd.” fångar vikten av att ta hand om kriser på ett bra sätt, men säger inte något om hur detta bäst görs. Det är en bra formulering eftersom olika händelser kan påverka människor på väldigt skilda sätt. Det är ju händelsen i sig, utan upplevelsen av den, som påverkar, och vi kan inte utifrån en specifik händelse säga något om hur berörda personer har upplevt den. Det är en bra formulering också utifrån tanken att kunskap förändras. De flesta håller nog med om att de insatser som görs efter en krishändelse bör göras utifrån bästa tillgängliga kunskap. Vad som är bästa tillgängliga kunskap idag kommer sannolikt inte att vara det om några år. Därför behöver den som är ansvarig för krisstödet i en organisation ha ett sätt att hålla sig à jour med forskningen och kunskapsutvecklingen på området.

AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön

AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön behandlar främst förebyggande arbete med t.ex. att höja riskmedvetenheten, förbättra rutiner, utbilda i självförsvar, osv. Men även konsekvenserna av hot och våld behandlas. I 11 § skriver man: ”Arbetstagare som utsatts för våld eller hot om våld skall snabbt få hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. Arbetsgivaren skall ha särskilda rutiner för detta.”

I kommentarerna i denna AFS utvecklas denna paragraf. I vissa arbeten, som t.ex. inom vården, kriminalvården, polisen och socialtjänsten, finns en risk att medarbetare utsätts för upprepade hot- och våldshändelser. När det gäller sådana psykiskt påfrestande arbeten understryker man vikten av att medarbetare har tillgång till stöd och regelbunden handledning av en kompetent handledare. Man beskriver också vikten av socialt stöd, eventuellt organiserat med en stödgrupp, som ett sätt att institutionalisera social samvaro och säkerställa regelbundet erfarenhetsutbyte, information och utbildning.

Nära kopplat till AFS 1999:7 Om första hjälpen och krisstöd finns också tankar om organisation och beredskap för att kunna hantera uppkomna situationer. Bland annat skriver man: ”För att undvika eller lindra skador av en vålds- eller hotsituation och förebygga framtida problem är det viktigt att det finns en förberedd organisation för detta på alla arbetsplatser.” Vidare rekommenderar man att det på större arbetsplatser finns någon form av krisgrupp som kan träda i funktion vid svårare händelser.

Vidare skriver man också om bemötandet av de direkt drabbade medarbetarna, och trycker på vikten av psykologisk första hjälp och ett gott bemötande från arbetskamrater och chefer, inte minst i form av hjälp med praktiska frågor och beslut, något som en chockad person kan ha svårt för. Man pekar också på vikten av information för att förebygga oro och ryktesspridning. Slutligen skriver man också om sådant som är viktigt att beakta om en våldshändelse uppmärksammats av media och om en sådan händelse leder till rättegång där berörda personer ska delta som vittnen eller målsägande.